Vi har avskaffat synden som begrepp och ersatt dåligt samvete med ångestdiagnoser. Mattias Grundsten menar att en generation nu sitter fast i moralisk smärta de saknar ord för — och att vägen ut inte går genom terapi, utan genom bekännelse.
Vi lär barn att ha åsikter men inte att stå för dem under tryck. Mattias Grundsten menar att Sverige inte saknar åsikter — det saknar samveten som fungerar när priset för sanningen är ensamhet.
Svenska kristna har gjort tystnaden till en dygd — men Bonhoeffer kallade den för ondska. Mattias Grundsten utmanar kyrkan att sluta vara tyst när det moraliska samtalet behöver dem som mest.
Vi lär barn att räkna röster men inte varför vissa saker aldrig får röstas bort. Mattias Grundsten argumenterar för att demokrati utan moralisk grund inte är demokrati — det är majoritetens tyranni i finkläder.
Skolan har ersatt civilkurage med "att våga vara sårbar" — och vi förvånas sedan över att unga saknar moraliskt mod. Mattias Grundsten menar att vi slutat ge nästa generation ett språk för det som verkligen kostar.
Den hårda determinismen låter vetenskaplig och radikal — men ingen lever som om den vore sann. En f.d. ateist förklarar varför förnekandet av fri vilja underminerar själva förnuftet, och varför det pekar bortom materialismen.
Relativismen är vår tids mest utbredda och minst genomtänkta filosofi. Ingen lever som konsekvent relativist — och det faktum att positionen kollapsar i samma ögonblick den tillämpas på sig själv borde oroa fler än det gör.
Vetenskapen vilar på filosofiska fundament den själv inte kan verifiera. Den som hävdar att vetenskap är den enda vägen till kunskap har redan tagit ett steg utanför vetenskapen — och landat mitt i filosofin.
Ondskans problem anses vara det starkaste argumentet mot Gud. Men tänk om det i själva verket är ett starkare argument mot ateismen? Josefin Källa vänder på perspektivet och frågar varifrån vår moraliska upprördhet egentligen kommer.
Den svenska kommunen har fått en roll den aldrig var tänkt att ha — och den kostar oss inte bara pengar utan frihet. När monopol kallas solidaritet är det dags att ifrågasätta systemet.
Alla partier pratar om "värdegrund" — men ingen kan svara på vad den faktiskt vilar på. Politik utan moralisk förankring är bara maktspel, och kristna har ett ansvar att erbjuda det som saknas: en grund att stå på.
Ateister lever ofta högst moraliska liv — men deras världsbild saknar fundament för den moral de bekänner sig till. Moralargumentet visar att objektiva moraliska sanningar pekar bortom materien, mot en transcendent källa.
